Gavanas bok är intressant på många vis. Den pekar bland annat på det fenomen andra forskare börjat kalla »den banala europeiseringen av Europa«. EU:s regeringschefer sitter i ständiga krismöten. Journalister spekulerar om unionens sammanbrott. Men samtidigt pågår ett vardagsliv som i accelererande tempo binder samman medlemsländerna. Den fria rörligheten uppfattas av de flesta som helt naturlig, som om den alltid funnits. Det är mest politiken som inte hänger med.

Svenska pensionärer har flyttat till Spanien i femtio år. Men EU:s målmedvetna upprensning av alla gränshinder innebär att det som tidigare var ett komplicerat äventyr har förvandlats till en baggis.

Men hennes bok uppmärksammar också olika aspekter av den europeiska ojämlikheten. Livet som invandrad svensk på Solkusten gynnas av landets låga löner och bräckliga välstånd. För hen medför EU:s regionala ojämlikheter den privilegierades frihet. För de rumäner som arbetar i samma strandstäder är den en tvångströja. Verkligheten ropar på en samlad europeisk fördelningspolitik. Är det nån som lyssnar?

läs hela texten här